Ljusa dagar, mörka dagar. Dagar med musik och dagar som är ljudlösa. Livets väg till förgängelsen. Sök ditt ljus ! Allt är inte mörker och för att veta vad ljus och glädje är måste man också uppleva mörkret som en del av livet.
Category Archives: Dikter
Svanen
Den vita svanen glider stolt över Tuonelas spegelblanka vatten. Skymningen är ljusblå. I träden hörs en vemodssång. Svanen lyfter sitt huvud och lämnar sin spegelbild efter sig. Oförskräckt glider den in i evigheten sökande sitt ursprung.
Andromeda
Se – där uppe bland stjärnhimlens miljarder galaxar finns Andromeda. Svindlande tanke – släpp sinnena lösa. Följ med på en resa i tid och rum. Från Vintergatan till Andromeda ljusårs resa på ett ögonblick till evighetens trädgård, oasen för våra drömmar. Ett ögonblick tillbaka och där i mikroskopets djup finner vi Andromedas tvilling. Också dit …
Frihetens vindar
Det går en vind omkring vår jord. Gränslöst fri går färden. Från mjuka toner till vild orkan stämmer den upp sin lyra. Nog hör vi suset och stormens tjut men vad har vinden för talan ? Visst vet väl den som så vida far att världen är sorgsen och sårad. Den far med bud från …
Den långa resan
Märklig är vår väg min kära — över solbelysta dalar genom skuggor upp till himlar går vår färd. Sedan ned vi åter dalar. Skrattar, gråter – när vi till den snäckbeströdda stranden vänder åter. Efter ljusårs resa kan vi åter lyfta våra händer upp i tack och bön.
Åkerbär
Färgen på stugan har flagnat men skogen susar och göken gal som förr. Mjuka, föränderliga sommarmoln förmår ej hindra solens strålar och jag vet var åkerbären finns!
På vallen
En vindpust leker I fönstret tafatt med vit gardin. I falnande glöd ser jag mönstret av barndomens knytt och glin. En gång så nynnade skogen samma vaggsång för mig som i dag. Samma måne alltid trogen såg till mig ett litet tag. Nu blinkar en liten stjärna, en stjärna utan namn. Den vet att jag …
Allting är mer
Allting är större allting är mer än vi förstår än mindre ser. Men då och då en glimt kan vi få av skapelsens märkliga under. I ljusa lyckliga stunder.
Den jag en gång var
Liten sorgsen flicka längtar bort från mig. Längtar hem till ängen till blå förgätmigej. Saknar stora skogen bad och solvarm sand. Varma lyckostunder vardagstrygga band. När livet ger mig törnar när vinden piskar hårt. Hör jag hur du gråter – att du har det svårt. Tack min lilla flicka för att du stannar kvar. Så …
Flickan
Var finns flickan som trodde på livet ? Sitter hon ännu och drömmer uppe i sitt träd ? Nej – stormvindar skakade trädet, ruskade ned henne på jorden. Skakad, skadad söker hon sig själv.